Hur fungerar en bouppteckning och arvskifte? En översikt

Bouppteckning är en skriftlig förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsfallet. Det är ett viktigt juridiskt dokument som fungerar som underlag för att fördela arvet.

Arvskifte är processen då den avlidnes tillgångar faktiskt fördelas mellan arvingarna enligt lag eller testamente. Det är det sista steget i hanteringen av dödsboet.

Bouppteckning: Steg för steg

En bouppteckning ska upprättas senast tre månader efter dödsfallet och skickas in till Skatteverket inom en månad efter att den upprättats.

• Dödsbodelägare och förvaltare: Dödsbodelägare är de som har rätt till arv (arvingar och universella testamentstagare). En av dödsbodelägarna, eller en utomstående, utses ofta till att förvalta dödsboet.
• Kallelse till bouppteckningsförrättning: Alla dödsbodelägare ska kallas till en bouppteckningsförrättning. Om någon inte kan närvara ska de få möjlighet att lämna fullmakt.
• Förteckning över tillgångar och skulder: Vid förrättningen går man igenom den avlidnes ekonomiska situation. Detta inkluderar:
  • Tillgångar: Fastigheter, bostadsrätter, bankmedel, värdepapper, fordon, lösöre (möbler, smycken etc.), utestående fordringar.
  • Skulder: Bolån, konsumtionslån, obetalda räkningar, skatteskulder.
• Tillgångar och skulder för efterlevande make/maka: Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder tas med i bouppteckningen, för att kunna beräkna den avlidnes del i giftorättsgodset.
• Värdering: Tillgångarna ska värderas till sitt marknadsvärde vid dödsfallet.
• Övrig information: Bouppteckningen ska även innehålla information om den avlidne, dödsbodelägarna, eventuella testamenten, äktenskapsförord och försäkringar.
• Undertecknande och intygande: Samtliga dödsbodelägare eller deras ombud ska underteckna bouppteckningen. Två utomstående, så kallade gode män eller förrättningsmän, ska intyga att bouppteckningen är korrekt upprättad.
• Inskickande till Skatteverket: Den färdiga bouppteckningen skickas in till Skatteverket för registrering. Skatteverket granskar bouppteckningen och registrerar den om den är korrekt. Bouppteckningen blir då en offentlig handling.

Arvskifte: Fördelning av tillgångarna

När bouppteckningen är registrerad kan arvskiftet påbörjas. Arvskiftet är ett avtal mellan dödsbodelägarna om hur arvet ska fördelas.

• Enighet bland arvingarna: För att ett arvskifte ska kunna genomföras krävs att alla dödsbodelägare är överens om fördelningen.
• Upprättande av arvskifteshandling: Arvskiftet dokumenteras i en skriftlig arvskifteshandling. Denna handling ska innehålla:
  • Vilka som är dödsbodelägare.
  • Den avlidnes tillgångar och skulder (från bouppteckningen).
  • Hur tillgångarna ska fördelas mellan arvingarna.
  • Eventuella överenskommelser om att någon arvinge ska få en specifik tillgång (t.ex. en fastighet).
• Undertecknande: Samtliga dödsbodelägare ska underteckna arvskifteshandlingen. Om någon dödsbodelägare inte kan närvara kan de lämna en fullmakt till någon annan.
• Fördelning av arvet: När arvskifteshandlingen är undertecknad och godkänd av samtliga dödsbodelägare kan tillgångarna fördelas. Detta innebär att pengar överförs, fastigheter och bostadsrätter skrivs över, och lösöre fördelas.
• Behov av advokat/jurist: I komplicerade fall, eller om det finns oenighet mellan arvingarna, kan det vara klokt att anlita en advokat eller jurist specialiserad på arvsrätt. De kan hjälpa till med att upprätta bouppteckning och arvskifte, samt medla vid eventuella tvister. Om dödsbodelägarna inte kan enas kan de ansöka hos tingsrätten om en skiftesman som utser arvet.

Viktigt att tänka på

• Testamente: Om det finns ett testamente styr det hur arvet ska fördelas, under förutsättning att det inte kränker bröstarvingars laglott (hälften av arvslotten).
• Äktenskapsförord: Ett äktenskapsförord kan påverka hur tillgångar klassificeras som enskild egendom eller giftorättsgods, vilket i sin tur påverkar hur mycket den avlidne ägde.
• Förskott på arv: Om den avlidne gett en arvinge en större gåva under sin livstid kan detta räknas som förskott på arv och dras av från arvingens del.
• Skulder: Innan arvet kan fördelas måste alla den avlidnes skulder vara betalda. Arvingarna ärver inte skulder, men tillgångarna i dödsboet används för att reglera dem.

Att navigera processen med bouppteckning och arvskifte kan vara komplext, särskilt i en tid av sorg. Att söka professionell hjälp från en begravningsbyrå eller jurist kan avsevärt underlätta processen och säkerställa att allt går rätt till enligt lag.