Dödsbo och regler

När en person avlider skapas ett dödsbo, som är en juridisk person bestående av den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsboet existerar fram tills arvskiftet är avslutat, då arvingarna tar över tillgångarna. Att hantera ett dödsbo innebär att följa både juridiska och praktiska regler som styr processen. Här är en översikt av vad som gäller kring dödsboet, dess förvaltning och avveckling.

Vad är ett dödsbo?

Ett dödsbo omfattar alla tillgångar och skulder som tillhörde den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet. Dödsboet är en självständig juridisk enhet som förvaltas av dödsbodelägare fram till att boet avvecklats och arvet fördelats.

Dödsbodelägare kan vara:

• Arvingar enligt lag (t.ex. make/maka, barn, föräldrar).
• Universella testamentstagare, det vill säga personer som enligt testamente har rätt till hela eller delar av boet.
• Efterlevande make/maka, sambo eller registrerad partner.

Dödsboförvaltningens steg

1. Bouppteckning

En bouppteckning är en förteckning över dödsboets tillgångar och skulder. Den måste göras inom tre månader från dödsdagen och skickas till Skatteverket senast en månad efter att den upprättats.

Vad ska bouppteckningen innehålla?

• Fullständiga uppgifter om den avlidne och dödsbodelägarna.
• En förteckning över alla tillgångar (fastigheter, bankkonton, aktier, etc.).
• En lista över skulder som fanns vid dödsfallet.

En bouppteckning fungerar som dödsboets identitetshandling och behövs exempelvis för att avsluta bankkonton eller sälja fastigheter.

2. Dödsboets förvaltning

Förvaltningen innebär att dödsbodelägarna tar hand om dödsboet, betalar skulder och eventuellt säljer egendom. Det finns två huvudtyper av förvaltning:

• Privat förvaltning: Dödsbodelägarna sköter boet gemensamt.
• Boutredningsman: Om delägarna inte kommer överens kan tingsrätten utse en boutredningsman som sköter förvaltningen.

3. Betalning av skulder

Skulderna i dödsboet ska betalas med dödsboets tillgångar. Om skulderna överstiger tillgångarna är dödsboet insolvent. Då ska dödsbodelägarna inte betala skulder med egna medel, utan en konkursansökan kan bli aktuell.

4. Arvskifte

När skulder är reglerade fördelas det som återstår i dödsboet mellan arvingarna. Fördelningen sker enligt:

• Arvsordningen (ärvdabalken): om inget testamente finns.
• Testamente: om ett sådant har upprättats.

Ett skriftligt arvskiftesavtal ska upprättas och undertecknas av alla dödsbodelägare.

Viktiga regler vid hantering av dödsbo

• Försäkringar och abonnemang: Dödsboet ansvarar för att avsluta eller ändra försäkringar, abonnemang och avtal.
• Fastighet och bostad: Fastigheter kan behöva säljas eller överlåtas. Dödsboet är ansvarigt för löpande kostnader tills arvskiftet är klart.
• Skatt: Dödsboet är skatteskyldigt för den avlidnes inkomster fram till dödsdagen samt för dödsboets egna inkomster fram till avvecklingen.

Sammanfattning

Att hantera ett dödsbo är en strukturerad process som följer lagar och regler. En bouppteckning måste upprättas inom en viss tid, skulder ska betalas och tillgångarna fördelas enligt lag eller testamente. Vid osäkerhet kring förvaltningen kan professionell hjälp anlitas för att säkerställa att allt går korrekt till.

Med god planering och tydlig kommunikation mellan dödsbodelägarna blir avvecklingen av dödsboet ofta enklare och mindre konfliktfylld.